Svagare demokrati på arbetsplatserna ökar ojämlikheten i Europa
16.02.22
Förklaring: försvagad demokrati på arbetsplatserna ökar ojämlikheten i EuropaNy rapport ??? Slutsats: försvagningen av kollektiva förhandlingar är en av de viktigaste drivkrafterna bakom den ökande inkomstskillnaden i Europa. Vår egen Stan De Spiegelaere tar dig igenom de viktigaste resultaten ▶️ Vår nya forskning visar att försvagningen av kollektiva förhandlingar är en viktig drivkraft bakom ökande inkomstskillnader i Europa. Kollektiva förhandlingar är det viktigaste instrumentet för arbetstagare att kräva högre löner. Politik som har försvagat kollektiva förhandlingar har därför till överväldigande del lett till att inkomsterna har förskjutits bort från arbetande människor och i stället gått till de 10 % högsta inkomsterna. Nivåerna av ojämlikhet och kollektiva förhandlingar jämförs för alla EU-länder samt Storbritannien och Norge. "Den här rapporten visar att ojämlikhet är ett medvetet politiskt val. När politiska beslutsfattare utesluter arbetande människor från att ha inflytande på jobbet tar de sikte på det gemensamma välståndet. Verktygen för arbetstagare att kräva en rättvis del av det välstånd de skapar monteras ned. Dessa pengar omfördelas uppåt för att i stället fångas upp av aktieägare", förklarade Oliver Roethig, regional sekreterare på UNI Europa.
Skriven av UNI Europa onsdagen den 16 februari 2022
Ny forskning visar att försvagningen av kollektiva förhandlingar är en viktig drivkraft bakom den ökande inkomstskillnaden i Europa. Kollektiva förhandlingar är det viktigaste sättet för arbetstagare att kräva högre löner. Politik som har försvagat kollektiva förhandlingar har därför i överväldigande grad lett till att inkomsterna har förskjutits bort från arbetande människor och i stället gått till de 10 % högsta inkomsterna.
I en rapport med titeln Det sociala Europas planerade föråldringjämförs nivåerna av ojämlikhet och kollektiva förhandlingar för alla EU-länder samt Storbritannien och Norge.
"Rapporten visar att ojämlikhet är ett medvetet politiskt val. När beslutsfattare utestänger arbetande människor från att ha något att säga till om på jobbet tar de sikte på det delade välståndet. Verktygen för att arbetstagare ska kunna kräva en rättvis del av det välstånd de skapar monteras ned. Dessa pengar omfördelas uppåt för att i stället fångas upp av aktieägare", förklarade Oliver Roethig, regional sekreterare på UNI Europa.
Åtgärder som begränsar människors möjligheter att förhandla kollektivt har ökat i de länder där ojämlikheten har ökat mest. Detta är fallet i Bulgarien, Cypern, Tjeckien, Tyskland efter 1990, Grekland efter 2008, Ungern, Irland, Malta, Polen och Storbritannien.
Samtidigt har länder som har behållit kollektivavtalen på en hög nivå också hållit ojämlikheten i schack. Exempel på detta är Österrike, Belgien, Danmark, Nederländerna och Sverige.
"Det handlar om att försvara demokratin. Människor kommer att förlora förtroendet för ett system som är riggat för att gynna de rika. Demokratins väsen är inte bara yttrandefrihet - det är rätten att säga sin mening. Denna princip måste förankras på alla nivåer av beslutsfattandet. Demokrati är inte bara att rösta vartannat år, utan det är också att människor har inflytande över beslut som påverkar deras dagliga arbetsliv", sade Oliver Roethig.
Läs rapporten: Planerad föråldring av Det sociala Europa
Nyheter
Rapporter
Forskningspublikationer
UNI Europa
