På dagen för psykisk hälsa kräver fackföreningarna reformer inom vårdsektorn

På Världsdagen för psykisk hälsa kräver fackföreningar runt om i världen en människocentrerad reform av vårdsektorn som tar utbrändhet och psykisk hälsa på allvar. COVID-19 ställde helt nya krav på sektorn. Men även utan den extra belastning som en pandemi innebär är utbrändhet och stress högre bland vårdpersonal än bland befolkningen i allmänhet.

"Världsdagen för psykisk hälsa är ett tillfälle för alla vårdfackförbund att delta i samtalet om behovet av en reform av vårdsektorn som är inriktad på människor och som tar itu med vårdpersonalens välbefinnande", säger Adrian Durtschi, UNI Global Union Head for Care.

Några av de viktigaste faktorerna som driver utbrändhet bland vårdpersonal är: Stressiga eller osäkra arbetsmiljöer, låg eller olämplig bemanning, känsla av att vara undervärderad eller utbytbar, ökande ansvar och komplexitet i patientvården samt brist på stöd från lednings- eller organisationsnivå.

En ny rapport som presenterades vid World Innovation Summit for Health (WISH) i Doha, Qatar, Our duty of care: A global call to action to protect the mental health of health and care workers, undersöker COVID-19-pandemins inverkan på den mentala hälsan hos vård- och omsorgspersonal. Den erbjuder ett brett spektrum av åtgärder som en ram för omedelbar uppföljning av arbetsgivare, organisationer och beslutsfattare, inklusive större investeringar i psykisk hälsovård. I rapporten konstaterades att 23-46 procent av vård- och omsorgspersonalen rapporterade symtom på ångest under COVID-19-pandemin och 20-37 procent upplevde depressiva symtom. Utbrändhet bland vård- och omsorgspersonal under pandemin varierade från 41 till 52 procent.

Kvinnor, ungdomar och föräldrar med underhållsberättigade barn visade sig löpa större risk att drabbas av psykisk ohälsa, vilket är betydelsefullt med tanke på att kvinnor utgör 67 procent av den globala hälso- och sjukvårdspersonalen och att de är utsatta för ojämlikheter inom sektorn, t.ex. ojämlika löner. Den högre risken för negativ psykisk hälsa bland yngre hälso- och sjukvårdspersonal är också ett problem.

Denna rapport följer på viktiga beslut vid Världshälsoförsamlingen och Internationella arbetskonferensen 2022 som bekräftade regeringarnas och arbetsgivarnas skyldigheter att skydda arbetskraften, garantera deras rättigheter och ge dem anständigt arbete i en säker och gynnsam arbetsmiljö som främjar deras psykiska hälsa och välbefinnande. Att skydda och värna om denna arbetskraft är också en investering i kontinuiteten i viktiga folkhälsotjänster för att göra framsteg mot universell hälsotäckning och global hälsosäkerhet.

En global undersökning av vårdpersonal på UNI Global (Global care workers survey: One year into pandemic, hard-hit COVID-19 workforce still endures violence, PPE shortakes, poverty wages, understaffing and lack of mental health support - UNI Global Union) förra året visade att 65 procent av de arbetstagare som upplevt en arbetskamrats eller patients död rapporterade att de inte fick något stöd från arbetsgivaren för ångest, rädsla och andra psykiska problem i samband med deras arbete.