UNI ICTS och P&M sätter facket i spetsen för AI-revolutionen

I en gemensam session mellan UNI Global Unions ICTS och Professionals & Managers World Conferences diskuterade fackliga ledare och ledande teknikforskare den artificiella intelligensens omvälvande kraft på jobben och fackföreningarnas svar för att främja arbetstagarnas rättigheter. Sessionen, "Den nya teknikens inverkan på arbetslivet", visade varför facket måste ligga i framkant när det gäller AI-revolutionen.  

Janine Berg, Senior Economist och chef för ILO:s enhet för effektiva arbetsmarknadsinstitutioner, inledde diskussionen med en omfattande analys av hur generativ AI automatiserar arbetsuppgifter. Av de potentiellt 75 miljoner jobb globalt som skulle kunna automatiseras, betonade hon att den oproportionerliga effekten sannolikt skulle bli på kontorspersonal, kvinnor och arbetstagare i höginkomstländer. Hon noterade dock också AI:s potential att öka antalet arbetstillfällen, och menade att upp till 300 miljoner jobb befinner sig i gränslandet mellan ökning och automatisering. AI kan frigöra produktivitetsfördelar och öka både jobbkvaliteten och jobbkvantiteten. Det kan också bidra till en jämnare inkomstfördelning mellan olika länder. Hon betonade dock att det fullständiga förverkligandet av dessa fördelar är beroende av styrningen av AI och inkluderingen av arbetstagare i konceptualiseringen och implementeringen av tekniken på jobbet.

Därefter diskuterade Lisa Kresge, ledande forskare inom Technology and Work Program vid University of California, Berkeley, Labor Center, integrationen av AI i arbetsplatshantering, inklusive HR-analys och beslutsstödsystem. Kresge, vars forskning fokuserar på kollektiva förhandlingsstrategier som svar på tekniska förändringar, beskrev de utmaningar som AI medför, t.ex. frågor om dataintegritet, partiska algoritmer och undanträngning av arbetstillfällen. Hon förespråkade fackligt engagemang på alla nivåer av teknikanvändning och gav tre nivåer av fackliga strategier för att hantera ny teknik på jobbet: lagar och förordningar kring grundläggande användningsregler, kollektivförhandlingar för att säkerställa arbetstagarnas inflytande och ekonomiska trygghet samt arbetstagarnas meddesign av tekniken. Dessa strategier är nödvändiga för en rättvis teknisk övergång.

Kresges synpunkter upprepades av Sylvia J. Ramos, stabschef och senior rådgivare till ordföranden för Communications Workers of America. Ramos presenterade CWA:s "AI Principles and Recommendations 2023", som förespråkar fackligt engagemang i utformningen och implementeringen av ny teknik för att säkerställa att den gynnar arbetstagarna. Hon kritiserade den rådande arbetsgivarledda strategin för AI, som ofta utesluter arbetstagar-, kund- och samhällsintressen. Ramos redogjorde för inrättandet av en nationell rådgivande AI-kommitté för CWA och betonade behovet av utbildningsprogram för att förbereda både fackmedlemmar och beslutsfattare för de utmaningar som väntar.

"Vi har en skyldighet gentemot varandra och framtida generationer att se till att löftet om AI förblir starkt, och arbetstagarna styr den riktningen framåt", sa hon.

Odysseus Chatzidis från tyska ver.di gav en översikt över Deutsche Telekoms AI-manifest och dess inverkan på arbetstagarnas rättigheter. Han förklarade att principerna i dokumentet föddes ur företagets befintliga etiska riktlinjer som utvecklades 2018 och som säkerställde transparens och skydd mot övervakning. Chatzidis, ordförande för DT:s europeiska företagsråd, diskuterade även den bredare EU-lagstiftningen och gav exempel på hur manifestet kan omsättas i praktiken, som att arbetstagare vet att de interagerar med AI och inte en människa, att arbetstagare skyddas mot övervakning och att människor har kontroll över beslutsprocesserna.

UNI EuropaBirte Dedden, delade med sig av insikter från en undersökning som genomförts i 32 länder, som visade att även om endast 20 procent av fackföreningarna för närvarande har kollektivavtal som direkt behandlar AI, är över 40 procent engagerade i förhandlingar kring ämnet. Birte Dedden lyfte fram framgångsrika exempel från Norge och Tyskland där fackförbund har förhandlat fram rättigheter kring AI, inklusive rätten att ifrågasätta automatiserade beslut och rätten till information och samråd.

Deltagarna fick inte bara en bättre förståelse för det akuta behovet av att inkludera arbetstagarna i implementeringen av AI, de fick också en tydligare bild av hur facket kan delta i processen - vilket är avgörande för att säkerställa anständigt arbete i en digital tidsålder.