UNI GS Hoffman: Vi måste göra det möjligt för alla arbetstagare att förhandla om teknik genom att minska hindren för facklig organisering

UNIs generalsekreterare Christy Hoffman höll ett huvudanförande där hon betonade behovet av att arbetstagarna förhandlar om effekterna och genomförandet av AI som en del av en omfattande diskussionsdag med titeln "AI och allmänintresset".

Evenemanget den 15 november, som arrangerades av Open Markets Institute och AI Now Institute i Washington, DC, vägde de löften, hot och regleringsutmaningar som vi står inför i våra samhällen och arbetsplatser efter tillkomsten av AI. Mötet samlade ledande beslutsfattare, tillsynsmyndigheter, teknologer, entreprenörer, författare, musiker, policyexperter och akademiker från USA och Europa.

Se talet och hela dagens program här.

Under sitt tal satte Hoffman in oron för användningen av AI i ett bredare historiskt sammanhang av kollektiv kamp för införandet av ny teknik på arbetsplatsen. Sedan början av den industriella revolutionen har arbetstagare gått samman för att kräva vad vi idag skulle kalla en "rättvis övergång".

Den moderna fackföreningsrörelsen började på allvar förhandla om teknik som robotteknik och automatisering på 1970-talet, bland annat i jetmotorfabriken där Hoffman var förhandlare på 1980-talet. Hon konstaterade att dagens strider om teknik kräver samma muskler som de som utkämpades under tidigare årtionden:

Våra viktigaste krav var förhandsbesked före införandet av teknik, samt möjligheten att ta itu med risker inom områdena arbetstillfällen, hälsa och säkerhet samt utbildning. Vi tryckte också på för att få en chans att ge förslag på hur man bäst implementerar nya maskiner och ny teknik, och dessa krav är fortfarande relevanta idag.

Men på längre sikt ville vi ta del av de fördelar som de nya effektivitetsvinsterna medförde. Faktum är att det förekom massiva strejker inom bilindustrin på grund av lönerna under den här perioden, mot bakgrund av att färre arbetare behövdes för att bygga bilar. Och återigen är detta den viktigaste frågan vi står inför med GenAI.

Hoffman pekade på de framgångar som fackföreningar över hela världen har haft med att installera skyddsräcken för andra typer av arbetsplatsteknik, inklusive mycket invasiv algoritmisk ledning. Dessa program driver vanligtvis upp produktiviteten genom konstant övervakning och feedback som driver människor att arbeta i osäkra och ohållbara hastigheter. 

Genom både kollektivförhandlingar och regelverk som kräver social dialog har arbetarrörelsen kunnat begränsa mängden övervakning på arbetsplatsen och hur arbetstagarnas uppgifter kan användas. Bland exemplen finns ett kollektivavtal mellan CWA och ATT i callcenter, och ett avtal mellan företagsrådet och Amazon i Tyskland om individualiserade uppgifter.

På samma sätt lovar GenAI:s framväxt förra året ökad produktivitet, men till skillnad från algoritmisk hantering kan dessa vinster uppnås genom att automatisera uppgifter och öka medarbetarnas förmåga snarare än att bara pressa dem att arbeta hårdare. En av de enda större studierna av användningen av GenAI på jobbet omfattar callcenter, där tekniken bidrog till att minska samtalstiderna med 14 procent och förbättra kundnöjdheten, vilket i sin tur skapade en trevligare upplevelse för callagenten. 

"Det är en bra historia och kan innebära mindre personalomsättning och mer stabila anställningar", säger Hoffman. "Men kommer de anställda att få mer betalt eftersom de nu kan svara på fler samtal? Kommer arbetet att bli ännu mer stressigt på grund av de högre hastigheterna? Detta är öppna frågor som till stor del kommer att avgöras av om dessa arbetstagare kan förhandla eller inte och om de har någon makt vid förhandlingsbordet."

De senaste segrarna för underhållningsfacken visar också på kraften i kollektiva åtgärder eftersom dessa fackföreningar har kunnat förhandla fram begränsningar för AI så att arbetstagarnas ersättning och arbetstillfällen skyddas fullt ut. 

Detta resultat bör vara modellen framöver. avslutade Hoffman:

"De regleringar av AI som diskuteras i USA går förbi kärnfrågan, nämligen att det är för svårt att skapa en union. Vi behöver verkligen ett bättre skydd för bildrättigheter och immateriella rättigheter. Övervakning bör inte vara kontinuerlig, hälso- och säkerhetsregler bör upprätthållas kraftfullt. Alla arbetstagare bör få pauser. Men viktigast av allt är att vi måste göra det möjligt för alla arbetstagare att förhandla om teknik genom att sänka hindren för facklig organisering.

"Arbetstagarna behöver verklig makt för att kunna samarbeta med sina arbetsgivare via teknik, precis som vi har gjort i många årtionden i starkt organiserade sektorer. Vi vet hur vi ska göra det. Vi behöver bara öppna dörren."